Nu efteråt

Och efter att ha fått 106 av 110 p på provet
och antagligen fick MVG
så sitter jag här
och är missnöjd

för att jag ville imponera på dig
visa att jag kan nånting
och misslyckades

106 är inte bra nog.


Och efter att ha gråtit en skvätt
och funderat på hur jag kan vara en sån jäkla idiot att jag inte är nöjd
så blev jag bara mer indragen i hur du påverkar mig
vilket gjorde mig mer ledsen än vad jag redan var.


Jag vill vara bra på något
så du kan vara stolt över mig
det är det enda jag vill.
Att du ska vara stolt istället för att klanka ner på mig.


Och du är aldrig här,
du ser aldrig någonting jag gör,
ingenting jag lyckas med
och frågar aldrig hur jag presterar.
Du vet inte vad jag har för intressen
du vet inte hur jag vill leva
eller vart jag vill komma med livet


Du vet inte ens HUR jag lever
du vet inte ens hur jag mår.
Om jag lever.

Du bryr dig,
men du bryr dig mer om dig själv.



Precis så som en pappa ska göra